helena von hofsten

Sedan en tid tillbaka har jag en drömbok. Jag skriver ner de drömmar jag minns, eller arbetar för att minnas, i en liten bok. En anteckningsbok. Inte större än sju gånger nio centimeter. Pärmarna är i ett slags siden, i alla fall med ett slags sidenkänsla, rött siden med inslag av guldfärgat siden. En liten linjerad [...]

Läs hela inlägget »

Nej vänner – nu är jag trött på luckor, bilder. Längtar efter text. Där man får skapa sina egna luckor, eller bilder, eller sammanhang. Och jag har placerat ett solskydd runt buxbomkloten, juteväv fastsurrad med hampasnöre, ungefär så. Jag vill att de ska överleva vårvintern. Det är en konst att överleva vårvintern. Och på näsan [...]

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Okej. Nu blir det annan terapi. Det är med viss tvekan jag publicerar detta. Jag brukar gå på den så kallade magkänslan. Jag vet inte riktigt vad den säger just nu. Jag vet bara att det finns så mycket av det slutna som behöver öppnas.  Anteckning: En av mina medpatienter på den slutna, låsta, psykiatriska [...]

Läs hela inlägget »

Nog blev det ljusterapi alltid. Vitt, vitt, vitt. Tjugo centimeter nysnö som landat mjukt under natten. Som får mig att falla. Buxbomklotet som vilar i sin urna som en nyspritsad semla innanför konditoriets glas. Om man klickar på den växer den i samma takt som snötäcket. Och det kommer mer. Faller ursinnigt nu. Vitt, vitt, vitt. Det [...]

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Whitney Houston, kroppen, vårvinterljuset, skatten, Fanny och Alexander, skratten(!), vårvinterledan, bokrean, Greatest Love of All, själen – liv, eller inte, denna måndag mot mitten av februari –

Läs hela inlägget »

Februari. Söndag. Pelargoner som börjar sträcka sig mot solen. Späda ljusgröna blad från sticklingarna som jag tog alldeles för sent, men som fortfarande lever, som visar livslust. Starka exemplar, som trotsat mörkret, vintern – och den i deras smak alldeles för höga inomhustemperaturen. Pelargonerna i orangeriet på Gripsholms slott, blommar nu – åtminstone exemplaret på bilden [...]

Läs hela inlägget »

Tomrum, håligheter. Hur öppnar man upp? Tomrummet som uppstår när alla ens förmågor på något sätt fallit ner i – tja, kanske en soptunna. Eller en brunn. Att dammluckorna öppnat sig, att allt fallit ner, glidit undan, forsat med Mälarens vatten ut mot saltsjön – eller om det är tvärtom. Slussen är ett känsligt ämne. Och [...]

Läs hela inlägget »

Ju mindre jag läste, ja. Nu tar jag igen det. Läser några av inredningsmagasinen från november, från strax innan advent. Tidningarna är som nya, som att jag aldrig läst dem tidigare, tittat i dem, bläddrat – intresserat eller förstrött. Det finns inte. Minnet av dem är helt utraderat. November – veckorna innan den mentala härdsmältan – är [...]

Läs hela inlägget »

Motståndet mot att läsa blev bara större ju mindre jag läste, en typisk ond cirkel. Det skriver Karl Ove Knausgård på sidan 101 i 2:an. Den har legat länge hemma nu, som fastfrusen på sidan 49. Eller var det jag som var fastfrusen, fast i den onda cirkeln?! Nu läser jag igen. Uppdaterad: Missa inte [...]

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Längtar till våren, när marken vaknar, när livet kryper upp ur frostsprucken jord; narcisserna, kejsarkronorna, kungsängsliljorna – att vilja se dem slå ut, att vilja vara med. De säger att ett rejält snötäcke gör blomningen starkare, intensivare. Okej. Då står jag ut med snön, kylan – en sekund till. Men bara en sekund. Och i [...]

Läs hela inlägget »

Läs hela inlägget »

Tack ska du ha, mitt hjärta, att jag är vaken nu igen och att det på en söndag under mina revben pågår vanlig rusningstid.

Läs hela inlägget »

Förr skrev jag alltid av de citat som jag ville spara från diverse tidningsartiklar, recensioner och krönikor, i någon av mina citatsamlingsböcker från Ordning & Reda. Numera klipper jag ut motsvarande citat direkt ur artikeln, för att sedan klistra in det. Båda varianterna tar lika mycket av min tid, som jag slösar med. Igår klippte [...]

Läs hela inlägget »